Pakistan.


Vatten, mödravård och integration i DR Kongo.



För att möta befolkningens behov arbetar Röda Korset i DR Kongo västra delar Kinshasa och provinsen Equateur med att förbättra tillgången på rent vatten och bra sanitet. Arbetet går ut på att bygga brunnar och latriner för att förhindra vattenrelaterade sjukdomar. En av filmerna handlar om mammagrupper där man bla diskuterar jämställdhet och startar inkomstgenerande projekt. Man försöker också att integrera minoriteter i samhället. Filmen kan användas för information till globalprojeketet, DR Kongo.


Tjugo år i helvetet.


En bild från Röda Halvmånens klinik i Ainabo.





Fatuma Osman gungar nervöst på den gröna trästolen inne i det tomma rummet. Hon verkar omedveten om de andra kvinnornas hetsiga rop på sjukvårds- klinikens stekheta gård utanför. Små försiktiga smällar på sonens kinder har ingen effekt. Två-åringen, Zakari Aden, ligger livlös i hennes famn.

Hon vet varför. Han orkar inte.
Det kanske hon inte heller gör, egentligen. Under den månad som gått sedan hon och hennes tre barn äntligen såg staden Buraos skylt vid vägen – tecknet på att de efter en resa på mer än 1300 kilometer tagit sig över gränsen till det autonoma och stabila Somaliland – har hennes dagar gått åt till att tigga ihop mat av flyktinglägrets andra invånare. Det går dåligt eller sämre.

Tre barn. De borde ha varit fyra.
Min dotter föddes på vägen från Mogadishu. Hon dog på gränsen till Burao, sjutton dagar gammal. Jag begravde henne där. Fatuma tystnar.

Svd 101025


Möten och resor.



Hej allihopa, hoppas ni haft en bra helg!

Idag har jag ringt runt till de olika personer i Stockholm/Uppsala som jag ska intervjua och bokat möten till den 8-9 november. Har även kollat på resor och hotell. Det är svårare än jag trott att få alla tider att passa och inte låta kostnaderna skena iväg.

Det känns verkligen spännande att få göra det här. Dels att få göra utvärderingen och dels att få åka till Stockholm, där är man inte varje dag, och i Uppsala har jag aldrig varit. Får även se om jag ens hittar runt i storstäderna ;)

På onsdag åker jag och Lena till Umeå. På söndag ska vi till Laxsjö på deras internationella dag. Så det blir lite resande under den här praktiken. Har även börjat kolla på nästa praktik. Vore bra med ett stipendium, för jag tror inte det är så billigt att åka till Afrika...

Från ett annat perspektiv.

Här sitter jag med min reumatism som förstört och fortsätter förstöra resten av alla leder i kroppen, som gjort mig krokig och stel. Jag har levt med detta sen jag var 3 år och är nu 57. Varje gång jag är utanför mitt hem påminns jag om hur jag ser ut och vilka saker i min omvärld som gör mitt liv svårare än ditt... 

Jag möter fortfarande småbarnsföräldrar som förskräckta ser sitt barn springa fram till mig och fråga till exempel "varför är du så liten?" Jag hinner oftast inte svara innan föräldrarna kommer springande som jehun, sliter åt sig barnet och väser halvhögt i dess öra "SÅ DÄR får du inte göra och säga, FÖRSTÅR DU DET?!" Vad tror du att det barnet tänker nästa gång vi ses eller den ser någon annan som inte passar in i mönstret??? Det är så man skapar fördomar! Genom okunnighet skapar vi/ni just fördomar, precis som rasismen gör. Gamla tanter och fyllon kan också komma med kommentarer som svider i mitt hjärta, även om jag vet att det inte är meningen... typ "Vilken tur du har som får komma ut" eller viskande till varandra "Undrar var såna där bor?"

Men det allra värsta är nog att se trottoarkanter som inte är avfasade, i alla fall inte här i Huvudstaomårdet, eller höga trösklar in till allmänna lokaler, eller en hiss inne på T-banan som är nerpissad. Ingen bryr sig...
Om jag inte har peppat mig själv med positiva saker rätt länge innan jag går ut - ja jag säger "går" fast jag sitter i elrulle, hoppas det är ok för dig - så behövs det inte mycket för att självförtroendet ska försvinna ner i underjorden för lång tid framöver, bara på grund av attityder hos dig och många, många andra.


Däremot förväntas JAG vara GLAD, ALLTID?! Hur ska jag kunna göra det när "dina" attityder, åsikter, blickar, mummel gör att jag inte ens tycker om mig själv... jag skäms över hur jag ser ut på grund av alla blickar jag får. Alla trottoarer, dörrar, de smala gångarna inne i butikerna, inga omklädningsrum där en rullstol ens kommer in, jag måste byta om inför dina blickar. Det känns inte bra för mitt självförtroende, trust me!!!



Den här texten (lite omskriven av mig) har jag fått ta från Stigs blogg. Stig är min kompis pappa. Stig har något i sig som jag sällan sett i en vuxen förut – han lyssnar, han förstår, försöker sätta sig in i oss ungdomars språk och vad vi gör och vilken musik vi gillar. Han är en sån där myspappa, en rolig och öppen person.
Tack för att jag fick låna texten, Stig!

Sexuellt våld mot män, kvinnor och barn.


Sexuellt våld även mot män - SVD 25 maj 2010.
Även män och pojkar utsätts för sexuellt våld i krigets Kongo. Den ensidiga rapporteringen om kvinnor som våldtas av soldater gör bara att det blir svårare att se – och angripa – de grundläggande orsakerna bakom alla övergrepp. Vilket kan leda till en fortsatt ond cirkel av våld.

Könsrelaterat våld mot flickor och kvinnor - Kris och traumacentrum
I praktiken leder den strukturella könsdiskrimineringen av kvinnor till att de har sämre möjligheter att utöva sina rättigheter och få sina rättigheter tillgodosedda. Regler, sedvänjor, traditioner, praxis och attityder som vidmakthåller en maktobalans mellan män och kvinnor, som ytterligare förstärks genom könsrelaterat våld.
Definitioner, arenor, konsekvenser, kontexter.

Könsrelaterat och sexuellt våld - Rädda Barnen

I väpnade konflikter och katastrofer när barnens vanliga skydds- och stödstrukturer är försvagade är barnen extra sårbara för olika former av sexuella övergrepp och våld. Barn som placeras i fosterfamiljer kan utnyttjas och utsättas för övergrepp av sina släktingar. Kvinnor och barn kan tvingas till sexuella tjänster i utbyte mot mat och husrum.


Könsrelaterat våld - vad gör Röda Korset?

                                  
Under åren 1996-2002 var DR Kongo hårt drabbat av inbördeskrig. Man beräknar att 4 miljoner människor dog. Ännu idag dör 45 000 människor varje månad till följd av krigen.  Trots den bräckliga freden råder fortfarande stridigheter i östra delen av landet. I januari 2009 förvärrades konflikten. Idag finns det cirka 1,9 miljoner internflyktingar i hela DR Kongo, och 1,5 miljoner av dem befinner sig i östra Kongo. Röda Korset är på plats för att bistå de som drabbats av konflikten med mat, vatten och förnödenheter.

I DR Kongo är det sexuella våldet mot framförallt kvinnor och flickor men även pojkar och män ytterligare en tragisk konsekvens av kriget. Röda Korset bedriver projekt i östra delen av landet för att bekämpa det sexuella våldet och hjälpa de som utsatts.

År 2004 startades projektet i provinsen norra Kivu. Varje år söker tusentals kvinnor där hjälp för sexuellt våld. Svenska Röda Korset har stött hjälpprojektet sedan 2005 då man även startade ett projekt i provinsen södra Kivu. 2009 bidrog detta projekt till att fler än 1400 utsatta kvinnor fick hjälp.

DR Kongos Röda Korts har idag över 100 000 frivilliga över hela landet. Svenska Röda Korset har sedan länge gett stöd till DR Kongos Röda Kors utveckling och detta har varit mycket viktigt för att föreningen ska ledas väl och för att frivilliga på lokal nivå ska kunna hjälpa utsatta människor på bästa sätt. Förutom direkt stöd till drabbade arbetar Röda Korset i DR Kongo med att bekämpa det sexuella våldet genom att sprida information och genom att påverka lokala beslutsfattare och opinionsledare.

Röda Korset har idag 15 så kallade lyssnarcenter dit de som utsatts för könsrelaterat våld kan gå för att få psykosocialt stöd, hjälp med transport till sjukhus, medling med familjen och/eller delta i inkomstgenererande aktiviteter.


Tryck på bilden för att läsa mer om vad Röda Korset gör i DR Kongo och mer om könsrelaterat våld!

 


Från en sak till en annan.

Det känns lite konstigt. När jag började skriva i den här bloggen för ungefär en månad sen var det meningen att det mesta skulle handla om Södra Afrika och globalprojektet där, om länderna i sig och HIV/AIDS.

Men på vägen har något kommit emellan mer och mer - könsrelaterat våld. Det är något som intresserar, upprör, engagerar och berör mig mer än något annat jag läst om. Det är så påtagligt, alla kan ändå, på något sätt, föreställa sig att bli misshandlad, våldtagen eller bli utsatt för sexuella trakasserier och allt annat som ingår i begreppet "könsrelaterat våld". De flesta av oss har någon gång upplevt det, blivit tafsade på, blivit nedvärderade på grund av vårt kön, behandlats annorlunda på grund av vårt kön. Detta gäller både pojkar och flickor, män och kvinnor.

Det är nog detta och DR Kongo bloggen kommer handla mest om, då det är något jag känner att jag kan sätta mig in i och på något sätt förstå. Jag blir mer och mer intresserad varje dag.

DR Kongo - de förlorade barnen i Goma.



I östra delen av Demokratiska republiken Kongo, som i årtionden har härjats av krig, saknas hundratals barn eller är separerade från sina familjer. Sjutton år gamla Shukuru har inte sett sina föräldrar på åtta månader. Med hjälp av ICRC har han hittat åtminstone en del av sin familj.


Fängslad - den mänskliga vägen.

Runt om i världen lever miljontals människor bakom galler. Men oavsett orsaken till deras fängelse, har de rätt att hållas i humana förhållanden, fritt från misshandel och tortyr. ICRC (Internationella rödakorskommittén) har arbetat i fängelser sedan 1915, och besöker idag 500.000 fångar i cirka 80 länder varje år. Denna film ger unik inblick i hur organisationen fungerar, utforska organisationens förbindelser med kriminalvården och vikten av att konfidentiella intervjuer genomförs med fångarna själva.


Our world, our challenges.



Den här filmen visar vilka problem och utmaningar vi står inför. På 4 minuter och 4 sekunder ser vi fattigdom, flyktingar, amputerade ben till följd av minor, föräldralösa barn, hunger och allt annat.

 

Och sen får vi se vad Röda Korset gör internationellt. Kolla in filmen, bli rörd, berörd och förundrad över allt som pågår utan att vi har någon som helst aning om det. Och allt detta till de ljuva tonerna av Muse's Map of the problematique.

 

Life will flash before my eyes
So scattered and lost
I want to touch the other side
And no one thinks they are to blame
Why can't we see
That when we bleed we bleed the same


Bär något lila för att säga en självklarhet.

Här är länken till evenemanget på facebook!

"På onsdag 27 oktober vill jag uppmana alla - oavsett sexuell läggning, ursprung, kön och ålder - att bära något lila. Framför allt dig som jobbar med ungdomar. Det räcker med en näsduk synligt virad om handleden, ett halsband eller en mössa. Det viktiga är att det syns.

På senare tid har fem unga amerikanska pojkar begått självmord efter att ha blivit mobbade på grund av sexuell läggning. Det är lätt att ...avfärda som något som bara händer "over there" i religiösa bibelbältet, men så sent som 2009 pratade FHI om unga HBT-personers hälsa. Fysiskt mår de bra, psykiskt mår de sämre. Självmordsförsök är 2,5 gånger vanligare bland unga kvinnor som är osäkra på sin sexualitet, och mer än 5 gånger vanligare bland dito unga män.

När jag var ung och inte öppet homosexuell önskade jag ibland att det syntes på alla som var homosexuella på något sätt, så jag kunde veta hur många andra som var som jag. Den önskan slog aldrig in, men det näst bästa hade varit om alla som inte såg homosexualitet som något sjukt, konstigt eller äckligt på något sätt visat det. Om så bara för en dag.

Om du vill vara med: bjud gärna in dina vänner också. Förhoppningen är att det ska nå ut över hela Sverige och inte bara i storstäderna."

Lukten av aska och eld.

Sara Klevmar från Röda Korset är på plats i den hårt översvämningsdrabbade Sindhprovinsen i Pakistan, där hon arbetar i en s k ERU, Emergency Response Unit, som förser drabbade med basal hälso- och sjukvård.
Hennes specialistfunktion är psykosocialt stöd och hon arbetar främst med barn, men också med vuxna, som flytt de översvämningsdrabbade områdena. Med i teamet finns också tekniker, läkare, sjuksköterskor, barnmorskor, administratörer och logistiker.

Detta kommer från hennes blogg på Rednet, Röda Korsets intranät. Läs och berörs.


Malaria. Övre och nedre luftvägsinfektioner. Oro. Skabb. Undernäring. Damm. Den ständigt vakande solen. Kor med synliga revben. Lekande hundar med igenkännbara schäferöron. Lukten av aska och eld.

Människor ligger överallt inuti byggnaden som annars är en skola för teknisk utbildning. Nu tillfällig evakuering och skydd för översvämningsdrabbade, inte på något sätt tillräcklig sin uppgift. En äldre mycket tärd man ligger ihoprullad i ett skynke. Bredvid honom står två hönor. En liten flicka sitter på golvet, fyllt av lera, avföring och tygstycken. Nästan alla barn jag träffar hostar och har infekterade ögon. Utanför breder nya tygstycken ut sig i blått, cerise och senapsgult. De enklaste av skydd för familjer som klarade sig undan regnen och flodvågorna. En flicka med ögonfransarna kantade av flugor ligger apatisk på golvet i korridoren. Det ser ut som polio, säger min kollega sjuksköterskan Ninni och hjälper henne in. På trappan har en kattunge med tassar stora lillfingernaglar kurat ihop sig.

En nyfödd flicka ligger insvept i ett tygstycke längre bort. Armarna är rynkiga och smala som mitt långfinger. Tygskynket rör sig upp och ner. Det är uppenbart att varje andetag är en kamp. En ruta av tillfällig skugga darrar precis där bebisen ligger. Tillfällig respit.

Slaveri i Europa - människohandel.


MR-delegationen har tillsammans med bl.a. Forum för levande historia tagit fram ett material om Slaveriet då och nu. Där hittade jag följande:

Vilka drabbas?
I Europa utnyttjas hundratusentals människor av människohandlare och samvetslösa arbetsgivare varje år. Ingen vet säkert hur många de är, men barn och kvinnor är särskilt utsatta och 80% utnyttjas för sexuella ändamål. Många är ungdomar från fattiga länder som drömmer om ett bättre liv. De vill resa, jobba ihop pengar och träffa nya människor. Men en platsannons i en tidning eller på internet kan vara första steget mot ett liv i slaveri. Till Sverige förs hundratals unga kvinnor från bland annat Estland, Litauen, Ryssland, Polen och andra delar av Östeuropa. De förs över gränsen illegalt och hålls sedan inlåsta och gömda. De flesta tvingas arbeta i sexindustrin och hälften är barn (under 18 år).

Varför säger de inte nej?
Ingen går frivilligt med på att bli såld. De flesta som drabbas kommer från fattiga förhållanden och har ingen eller låg utbildning. De luras och tvingas in i farliga situationer som de inte kan kontrollera eller ta sig ur. Människohandlarna, som ofta tillhör kriminella nätverk, använder många olika metoder för att bryta ner och kontrollera sina offer. Våld eller hot om våld, utpressning och sexuella övergrepp är effektiva sätt att få människor att göra som man vill. Hot om att skada familjemedlemmar i hemlandet är också ett effektivt påtryckningsmedel.

Vad säger lagen i Sverige?
Människohandel för till exempel sexuella ändamål, tvångsarbete och organhandel är allvarliga brott enligt svensk lag och kan ge upp till 10 års fängelse.


Kvinnors utsatthet i krigets Kongo.

Från Nyhetsmorgon 18 oktober.
Margot Wallström slår larm i FN: de systematiska våldtäkterna i Kongo-Kinshasa fortsätter. Men det går att stoppa säger Charlotte Isaksson, försvarsmakten, och Madeleina Lundberg, Röda Korset.


Fem korta klipp om andra människors verklighet.


Ett hopp ur slummen - IOGT-NTO i Uganda.


Erikshjälpens arbte för gatubarn i Nairobi.


Läkarmissionens arbete mot kvinnlig könsstympning i Kenya.


Diamantkriget i Sierra Leone, Rädda Barnen.


Barnen som lever på gatan i Senegal.

Det här är korta klipp, men intressanta och ger oss en tankeställare. Kanske också en vilja att göra något mer? Kanske en förståelse för att våra kronor gör det bättre för någon annan.
Ni kommer till filmerna genom att trycka på bilderna.


"Jag tänker inte hjälpa några barn"



Hittade ett tankeväckande, mycket bra klipp på Världens barn i SVT.


Timbuktu i Kongo.


På SVT Play finns det mycket att kolla på. Har varit och tittat där nu och hittade ett klipp - "Timbuktu i Kongo". Det handlar om Timbuktu som möter kvinnor i Kongo som överlevt våldtäkter och krig. Han åker till Panzi-sjukhuset i Bukavu och han talar med gynekologen Denis Mukwege, som vunnit FN:s pris för mänskliga rättigheter och Olof Palme-priset, och han har figurerat mycket i media på sista tiden. Timbuktu är ett bra medel när det gäller att sprida kunskap hos unga då han är en känd och mycket omtyckt artist.

Här är en artikel från DN 15 april om Rebecca Masika Katsuva som hjälper andra våldtagna kvinnor.
Här är ett klipp från förra årets Världens barngala, där Timbuktu är i Kongo, utsänd av Musikhjälpen.
Bild


Kvinnor marscherar mot krigsvåldtäkt.

Flera tusen kvinnor protesterade mot de massvåldtäkter och sexuellt krigsvåld som utförts i östra Kongo-Kinshasa den senaste tiden genom att marschera genom staden Syd-Kivu på söndagen.

Omkring 1 700 kvinnor, som deltagit i ett veckolångt möte om fred och utveckling, deltog i protestmarschen som leddes av presidentfrun Olive Lembe Kabila. På plakaten kunde läsas: "Nej till sexuell terrorism". FN beräknar att 15 000 kvinnor våldtogs i östra Kongo-Kinshasa förra året.
SvD 17 oktober

På tal om tidigare inlägg. Här är ett handfast exempel på vad man kan göra. Kvinnor som säger ifrån. Kvinnor som organiserar sig mot våldet.

Förresten, i alla mobiler med uppladdningsbart batteri finns metallen kobolt som huvudsakligen bryts i Kongo. Hittade en bild hur kedjan ser ut, från Kongo till lilla Sverige. Vi har alla en liten bit av Kongo med oss varje dag.


Kongo - ärvd konflikt från Rwanda.



Lite bakgrundsfakta till det "inofficiella" kriget i Kongo från DN i maj 2009.

Grundkonflikt: Mellan tutsier och hutuer (liksom i Rwanda).


Stridande parter:
1) Tutsimilis med rebelledaren Laurent Nkunda som vill skydda tutsiminoritet. 2) Kongos nationella armé. FN-styrkan MONUC, 20  000 man – största FN-operationen i världen – stöder armén.


Dessutom
: 3) Rwandisk hutumilis (som Nkunda vill utplåna). 4) Mai-mai gerilla. Rebellgrupperna strider mot varandra och mot Kongos armé. Såväl regerings trupper som rebellsoldater anklagas för plundring och våld mot civilbefolkning.


Krigsutbrott:
1998. 5,4 miljoner människor har dött vilket är flest i ett krig sedan andra världskriget. Den konflikt där mammor och barn har störst behov av skydd.

WHO-rapport (2005): 40 000 kvinnor våldtogs under krigets fem första år i de östliga provinserna södra Kivu och Maniema.


Rekrytering av barnsoldater ökar.
Totalt 60 000 barn är på flykt i området och 85 procent av skolorna är stängda.


Ekonomiska intressen:
I öster finns naturtillgångar av guld, tenn och coltan som rebellerna vill behålla. Flera hjälporganisationer har tvingats avbryta sina insatser.


Nkunda gripen:
I januari 2009 greps rebelledaren Laurent Nkunda i Rwanda. Misstänkt spel för gallerierna, eftersom han är god vän med Rwandas president Paul Kagame och han har inte lämnats ut.


En FN-rapport v
isade att Nkunda tog emot finansiering av rwandiska personer, vilket innebar att Sverige drog in planerat bistånd till Rwanda

 

Det här är alltså siffror från 2009. Sedan dess har fler blivit hemlösa, fler tvingats på flykt, fler dödats, fler våldtagits och fler barn blivit föräldralösa. Och det här talar vi inte om. Jag tänker inte ta upp diskussionen om hur många som måste dö för att det ska uppmärksammas och pratas om i media, att det är inte är svenskar och så vidare. Det är helt enkelt otroligt sjuk att större delen av svenska befolkningen inte har någon aning om hur det står till. Jag hade inte en aning om det här innan jag började min praktik på Röda Korset. Vi måste sprida kunskap, hitta människor som vill hjälpa och bli medvetna om verkligheten. Vad kan vi göra? Hur kan vi hjälpa?

 

Bild


Män krigar och kvinnor gråter.


 

Detta har jag tagit från Kvinna till Kvinnas vi rapporterar om kvinnor i krig, en rapport vi alla borde läsa och reflektera över.

Män krigar och kvinnor gråter. Så ser beskrivningarna oftast ut när krig och konflikter skildras i media. Bilder där kvinnor är aktiva och försöker påverka utvecklingen är sällsynta. Men ser verkligheten ut så här? Att kvinnor drabbas hårt av krig och konflikter, både som en del av civilbefolkningen och i egenskap av att vara kvinnor, är ett faktum. Men både män och kvinnor har en rad olika roller, i såväl krig som fred, som inte får plats i den givna könsmallen. Kvinnor är aktivister, beslutsfattare, familjeförsörjare och soldater. Aktörer att rapportera om och intervjua, oavsett om de är i maktposition eller som representanter för civilsamhället. Även om kvinnorna inte deltar i de faktiska striderna är de aktörer som lever i, har åsikter om och påverkar konflikten.

Idag skildrar media de sexuella övergrepp som kvinnor utsätts för i konflikter. Att våldtäkter ingår som en del i krigföringen är inget nytt i sig, men fenomenet började uppmärksammas först i samband med krigen i före detta Jugoslavien och Rwanda i 1990-talets början. Det är viktigt att dessa fruktansvärda brott skildras, men tyvärr är det vanligt att kvinnor som utsatts för denna typ av brott utlämnas och exploateras av medierna. När kvinnor porträtteras och i värsta fall namnges riskerar de att utsättas för ytterligare brott och repressalier från förövarna. De riskerar också att bli stigmatiserade och utfrysta av sina familjer och i det egna samhället. Här är utmaningen att rapportera men skydda offren, som nästan alltid är oerfarna av media och inte förstår vilka konsekvenser det kan få att ställa upp på en intervju. Ett sätt att göra sig mer säker på att en kvinna som intervjuas får stöd och är medveten om vad det innebär att låta sig intervjuas är att vända sig till kvinnoorganisationer

 

I de ingående beskrivningarna av våldtäkt och andra övergrepp mot kvinnor finns ofta ett inslag av frosseri. Våldtäkter illustreras med bilder som har en pornografisk ton. Det är inte alltid nödvändigt att ha så ingående beskrivningar för att nå fram till läsaren. Att använda alltför starka ord och bilder kan leda till en eskalering där till slut bara de grövsta brotten är värda att rapportera. När det gäller våldtäkter, sexuella övergrepp, våld mot kvinnor och människohandel är det inte ovanligt att offret mot sin vilja publiceras i bild. En vanlig illustration är att man arrangerar bilder där en kvinna ”spelar” offret som beskrivs i texten. Förövaren är inte i fokus utan offret. Det är självklart att den som är anklagad eller åtalad men inte dömd inte ska hängas ut i media, men vad ska gälla för brottsoffer?

 

Fyra uppmaningar från Kvinna till Kvinna

 

  • Se till att kvinnor syns i konfliktrapporteringen
  • Se till att kvinnor syns som aktörer – inte bara som offer
  • Tillfråga kvinnor som experter på konflikten och samhället i stort – inte bara i frågor rörande det egna könet
  • Se till att det civila samhället är synligt i rapporteringen

Soldater våldtar i Kongo.

Saxat och lite ändrat från DN 15 oktober:
"Wallström anklagade på torsdagen regeringstrupperna FARDC i Kongo-Kinshasa för att ha begått hundratals våldtäkter för några veckor sedan. FN-organet Monusco rapporterade om nya övergrepp i regionen Walikale, samma trakt där hundratals kvinnor våldtogs mitt för ögonen på sina anhöriga och bygrannar.

 

Jag är djupt oroad av FARDC:s fortsatta militära aktioner i Walikale och för civilas skydd, sade Wallström i FN:s säkerhetsråd och hänvisade till Monuscos rapport om våldtäkter, mord och plundring.

Margot Wallström kallade för en tid sedan Kongo-Kinshasa för världens våldtäktshuvudstad.

 

Det här är alltså regeringen styrkor, de som är till för att skydda befolkningen. Hur långt har det inte gått när civilbefolkningen blir våldtagna och förnedra av de som är utsända att skydda dem?
Nu ser vi att det i alla fall uppmärksammas, men bara när det är 100-tals gruppvåldtäkter, vi ser inte människorna bakom. Ska snart länka till en kort bok om detta, om kvinnorna som våldtas i media, hur man ser på dem och hur vi påverkas av medias sätt att framställa "offren".

 

Bild


Globalgruppen och utvärderingen.

Nu har vi kommit igång med något konkret i globalgruppen! Och den efterlängtade Robin kom på mötet igår också, samt en ny tjej, Ida. Så vi är några stycken i vår grupp.

Har idag varit med när en av Bräcke kommun inhyrd konsult som intervjuade Ylva DeVal Olsson om hennes insatser vad gäller bärplockarna. Var intressant att se hur hon gjorde och det gav mig lite egna idéer inför mina egna intervjuer. Ska boka in några intervjuer med de i Östersundstrakten nästa helg och spåna lite på intervjuunderlag. Så nu har bollen börjat rulla.

Får be om ursäkt för mitt otroligt tråkiga bloggande den här veckan, men får försöka komma tillbaka med förnyad bloggkraft nästa vecka!
Annars får ni ha en bra helg! :)

Kvällsmöte.

Nu har jag tagit igen mig lite. Har kollat mailen för första gången på tre dagar, har ju knappt varit på kontoret. Har skrivit vad jag vill ta upp på handledarsamtalet imorgon och på mötet med Ylva om utvärderingen av hur man skötte fallet med bärplockarna, skrivit ut landsinformation till kvällens möte samt punkter på vad jag ska ta upp och hur vi ska gå vidare.


Handen på hjärtat.

Det du tror om mig
Som du är mot mig
Så som du ser på mig
Vad du gör mot mig
Sån blir jag

- Rädda Barnen, 2009

Någon som läst rollteori? Om hur de roller vi tycker andra har, hur vi ser på dem får dem att mer och mer bli som rollen. Ola Salo i The Ark sjunger i sin låt Tell me this night is over: "Why should it be so bad to be bad when it's so hard to be anything at all." Hellre ett "rötägg" än ingen alls. Hellre uppmärksamhet och att folk ser att man finns.

Jag och min handledare pratade om det. Att får man hela tiden höra att man är dålig, värdelös, inte kan någonting, att man är utanför samhället, att man aldrig kommer få ett jobb, att man inte har någon framtid, så intalar man sig det mer och mer till det till slut är en accepterad verklighet, det är sanning. Har du människor som hela tiden motarbetar dig, inte stödjer dig eller hjälper dig är det klart att du inte orkar till slut. Du blir den folk tror att du är.

Handen på hjärtat - gör du vad du kan för att hjälpa andra?
Jag gör inte det. 


Fullt upp igen.

Idag jobbar jag hemifrån. Har några uppgifter för dagen, bland annat att översätta Södra Afrika projektbeskrivningen till engelska, hitta information om länderna i Södra Afrika (kommer främst använda landguiden och översätta) samt information om hiv/aids, eftersom det är det största problemet i Södra Afrika och det som gör att barnen är föräldralösa.
Detta kommer nog ta ett par timmar, och jag har bara idag på mig, eftersom jag är borta hela dagen imorgon igen. Jag ska på ett seminarium som heter Mångfald på gott och ont. Min numera favoritföreläsare Masoud Kamali kommer hålla i två föreläsningar.
I övrigt ska jag skumma igenom Vetenskapsteori för nybörjare av Torsten Thorén och Introduktion till forskningsmetodik av Judith Bell.
Den här dagen gör att det känns som att vara tillbaka i skolbänken ;)
Bild

Fullt upp.



Idag är min handledare Lena på handledarträff, så jag försöker göra något vettigt av dagen.
Har mejlat några elever, mejlat alla i Globalgruppen vi precis har startat om kommande möte, har tittat lite mer på tidsplaneringen och ska nu sätta igång med målfokusering.

Ska även hinna med att hitta på en text till en roll up, komma på hur jag ska få till stånd ett observationsreferat och hitta lite information om Södra Afrika till mötet på torsdag.
Vill skriva något till blogginlägg idag, och det borde hinnas med det också.

Nä, nu måste jag sätta igång så jag hinner med allting idag, för imorgon är det fältseminarium på Mittuniversitetet!

 


Mörka, kvävande skuggor.



"Ett bedövande regnmoln ligger som en skugga över våra hus och våra sinnen. När morgonen gryr är det än en gång dags för hoppet att slås i spillror och den ynka glädjen att försvinna när vi ser hur många är borta efter den våldsamma natten. De vackra minnena överger mig för att bytas ut mot mörka, kvävande skuggor.

Det är aldrig riktigt dag, det är mörker, skuggor, nätter och faror som lurar. Bland träden finns rebellerna. Tretton har blivit bortförda de senaste sex dagarna. Vi mot dem, men vi har inga kulsprutor, knivar, pistoler eller händer. Trevande, farliga, hårdhänta händer. Händer som vill förnedra, förgöra och utrota.

De säger att här råder fred. Om det här är fred kan jag inte föreställa mig vilket helvete krig är. De lovar, men inte har hänt. De som är här för att skydda oss våldtar våra kvinnor. De som är här för att rädda oss förnedrar oss.

Hur ska det någonsin kunna bli fred?"

 


Måste man vara perfekt för att vara med i Röda Korset?

                                  

På Rödakorskunskapen fick vi ett antal värderingsfrågor: Vad är mod? Ska en medlem i ett främlingsfientligt parti få arbeta på Mötesplats Kupan? Är mångfald viktigt? Är alla människor lika värda?
Det finns ett rätt svar på alla frågor. Frågar någon dig om du har något emot homosexuella, är lite rädd för invandrare eller tycker att det är fel med burka känns det dumt att säga nej.

Ibland känns det som att vi säger det förväntade, rätta svaret för att känna att vi är bra människor. Eller för att det är pinsamt att säga ja när alla andra säger nej. Dessutom är det lätt att säga det förväntade svaret. Ingen kommer med motargument, ingen ifrågasätter dig eller dina åsikter, ingen ser dig som avvikande.
Vi människor vill gärna se oss själva som felfria. Vi har inga fördomar. Vi vill inte vara det svarta fåret i gruppen. Den som hatar och avskyr. Det är fult att vara den fördömande.

Jag har fördomar. Du har fördomar. Alla har fördomar. Men det är först då vi kan erkänna och bli medvetna om dem som vi kan göra något åt dem och förändra våra åsikter. För med kunskap kommer säkerligen många av våra fördomar att krossas.

Jag tror att vi måste våga säga vår mening, våga säga "fel" - för blir vi ifrågasatta börjar vi diskutera, tänka i nya banor och får chansen att möta våra fördomar - vi får chansen att ändra åsikt.

Min slutsats är att man inte måste vara perfekt för att vara med i Röda Korset, bara man ger människor en ärlig chans och respekterar.


Kloka ord från Helen Keller.



"Pessimisten dödar den drift som eggar människorna att kämpa mot fattigdom, okunskap och brott och torkar ut alla källor till glädje i världen."

"I am only one, but still I am one. I cannot do everything, but still I can do something; and because I cannot do everything, I will not refuse to do something that I can do."


Uppdatering om min praktik.

Snart är det dags för mitt och Malins alldeles egna informationsmöte! Det känns lite läskigt eftersom vi måste ta det på engelska, och jag är ju inte ens helt klar med begreppen på svenska. Men det ska nog gå bra.

Imorgon ska jag och min handledare Lena åka till Sundsvall för att prata med en frivillig om vad hon kan göra. Känns roligt att komma ut lite utanför länet och se vad som händer där. I slutet av oktober kommer vi åka till Robertsfors, Umeå och två ställen till och se hur det går.

Jag vill också ha ett jobb med stort geografiskt område, vilka nackdelar och fördelar det än för med sig!


Papperslösas rätt till vård.


Enligt Migrationsverket och polisen finns det 10000–15000 personer som lever i Sverige utan tillstånd – men antalet papperslösa uppskattas vara många fler. Papperslösa vuxna och barn har idag inte tillgång till hälso- och sjukvård trots att Sverige har förbundit sig att respektera de mänskliga rättigheterna, där rätt till hälso- och sjukvård ingår (Svenska Dagbladet 080317).

Vi behöver en lagstiftning som ger alla människor rätt till vård i Sverige, oavsett om du är medborgare eller papperslös. Vårt krav är lika enkelt som det är självklart för oss liberaler: vi vill ha ett system som ger människor vård efter behov, inte utifrån medborgarskap. För detta krävs att vi via lagstiftning ger papperslösa rätt till vård och att staten får ansvaret för att finansiera denna vård (DN Debatt 100810).

Människor som lever "gömda" i Sverige och är i behov av sjukvård tvingas betala tusentals kronor för att få vård och riskerar att avvisas från landet om de uppsöker vården.

Något helt fantastiskt är att Röda Korset bedriver en sjukvårdsförmedling till papperslösa. Man vill sprida kunskap om papperslösas situation för att på sikt bidra till att även de får tillgång till offentlig och subventionerad hälso- och sjukvård. Man riktar sig till människor som vistas i Sverige utan tillstånd från den svenska staten - det kan vara människor som fått avslag på sin asylansökan eller ansökan om uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning, eller personer som ännu inte sökt uppehållstillstånd i Sverige. Frivilliga medarbetare med medicinsk bakgrund tar utan betalning emot papperslösa patienter. Det är läkare, barnmorskor, psykologer och psykiatriker som självständigt kan träffa och behandla patienter antingen på egen mottagning eller i vissa fall i Röda Korsets lokaler.

 

Kolla in den här filmen om vårdbehov hos papperslösa.
Är du eller någon du känner i behov av vård, men är papperslös? Maila [email protected]

Kriterier för Fairtrade

Fairtrade är en oberoende produktmärkning som garanterar att en produkt uppfyller de internationella Fairtrade-kriterierna. Kriterierna är utvecklade av Fairtrade Labelling Organizations International (FLO), vilka är baserade på de grundläggande mänskliga rättigheterna i arbetslivet, och syftar till ekonomisk utveckling och ökad miljöhänsyn.

Genom Fairtrade får odlare och anställda i världens utvecklingsländer tillgång till en internationell marknad och möjlighet till ökad försäljning. Kriterierna ställer krav på lönenivån och sätter ett garanterat minimipris för produkten, men också på långsiktiga handelsrelationer och avtal mellan producent och köpare. De reglerar även arbetsvillkoren för anställd arbetskraft vad häller de anställdas säkerhet och hälsa.

- Förbättrade ekonomiska villkor
En Fairtrademärkt produkt har ofta ett högre pris än jämförbara, icke certifierade produkter på grund av de kriterier som rör minimipris, minimilös och premie.
Minimipriset är lägstanivån för det pris odlaren/producenten ska få betalt för sin råvara. Det ska dock överstiga världsmarknadspriset och produktionskostnaden.
Med minimilön avses lön som ligger i nivå med eller är högre än den lagstadgade minimilönen i landet eller utifrån ett regionalt genomsnitt. Kriterierna för minimilön avser anställd arbetskraft som jobbar på plantage, farmer eller i fabriker.
Köparen förbinder sig att betala en premie – ett ekonomiskt tillskott – till producenten utöver minimipriset. Den används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, till exempel en ny skola, nya bostäder och hälsovård. Ibland kan den användas till att bekosta en omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger högre pris på produkten. Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, enligt demokratiska principer. Premien är alltså en viktig del i en process för demokratiutveckling. 

- Barnarbete
Fairtrademärkta produkter ger högre inkomster och en förbättrad familjeekonomi för odlarna och de anställda, vilket indirekt leder till att barnarbete motverkas – barnen kan istället gå i skolan. Barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft.

- Diskriminering
Fairtrade-kriterierna följer ILO:s konvention 111 om förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg, kön, sexuell läggning, ålder, funktionshinder och politisk eller religiös övertygelse.. Det innebär också att man ska ta extra hänsyn till minoritetsgruppers möjlighet att utvecklas inom verksamheten.

- Demokratiutveckling
Demokratiutveckling handlar om att de som jobbar i en Fairtrade-certifierad producentorganisation har möjlighet till inflytande och medbestämmande i frågor som rör verksamheten, t ex genom krav på en demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten där alla kan delta i beslut och uttrycka sig fritt. Den enskilda individen har också möjlighet att göra sin röst hörd i samband med beslut som rör användandet av premien, det vill säga medbestämmande i utvecklingen av verksamhet och lokalsamhälle.

- Organisationsrätt
Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren ska ha regelbundna möten med fackens representanter.

- Miljöhänsyn och ekologisk produktion

När du väljer en Fairtrade-märkt produkt bidrar du till ökad miljöhänsyn och omställning till ekologisk produktion i världens utvecklingsländer.
Producenterna måste arbeta systematiskt med att minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela verksamheten. Det handlar t ex om ansvar för grund- och ytvatten, skydd av utrotningshotade arter i området, hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga områden. 


Rättvisemärkt - vad är rättvis handel?

 

Många producenter i utvecklingsländer har ofta begränsade resurser och har svårt att hävda sig på världsmarknaden, vilket gör att de tvingas pressa ner sina priser, sänka kraven på arbetsförhållanden och sälja via fler mellanhänder som tar en stor del av förtjänsten – bara för att kunna komma ut på marknaden.Detta gör att många inte får tillräckligt betalt för sitt arbete och inte kan försörja sig själv, sin familj, och inte heller utveckla lokalsamhället.

Det är mot denna bakgrund rättvis handelsrörelsen har vuxit fram. Genom att främja en handel där människan och lokalsamhällets utveckling sätts i centrum kan fattigdom och social utslagning undvikas. Rättvis handel är ett handelsarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter som präglas av öppenhet, ömsesidighet och respekt för alla parter. Rättvis betalning, goda arbetsförhållanden, långsiktighet, respekt för mänskliga rättigheter och för miljön möjliggör på sikt ekonomisk och social utveckling.

I nästa blogginlägg tar jag upp vilka kriterier som måste uppfyllas för att en produkt ska kunna rättvisemärkas.

Bild

Fairtrade.se


Våldtäkt som vapen.


"Jag var som ett odjur. Min hjärna fungerade inte.
Jag hade inget samvete, jag kunde inte skilja på rätt och fel."


Jag uppmanar alla att se dokumentären Våldtäkt som vapenUR Play.
"Över 150 000 kvinnor har våldtagits under de senaste tio årens krig som härjat i Demokratiska republiken Kongo. Några av förövarna avslöjar hur de ser på sina gärningar. Hur motiverar de sina våldtäkter? Kan de försonas med sitt förflutna genom att konfrontera sina offer?" 


Tillgång till vattenkälla av bra kvalitet.

Enligt den interaktiva världsatlasen Globalis från svenska FN-förbundet har 100 % av Sveriges befolkning tillgång till en vattenkälla av bra kvalitet. I Somalia har 30 % av befolkningen tillgång till en sådan här slags vattenkälla.
Så här står det på hemsidan:
"Följande anskaffningssätt är inkluderade: Vattenrör, en gemensam tillgänglig "vattenpost", brunn med en pump, en skyddad källa eller regnvatten. En vattenkälla av bra kvalitet skall kunna ge minst 20 liter vatten per person per dag och befinna sig inom en avstånd på max 1000 meter."

Okej, hur många av oss skulle kunna tänka sig att gå en kilometer för att få vatten varje dag? Eller till och med längre? Att inte kunna bestämma om vi vill ha varmt eller kallt vatten? Att inte kunna duscha varmt? Inte kunna bada i ett badkar? Helt ofattbart.

Vi har så många rättigheter vi tar för givna, utan en tanke på att det finns de som inte har dessa förmåner. Rent vatten är en mänsklig rättighet som få av oss verkligen åtnjuter.

Ett tips är att gå in på Globalis hemsida och jämföra. Där finns allt från civila rättigheter och barnadödlighet till analfabetism och jämställdhet i arbetslivet.

Bild

Översvämningsdrabbade i Pakistan


Film: Hjälpens väg.


Hittade nyss en intressant film på Röda Korsets hemsida. Den visar hur det går till från att "en peng ramlar ner i en bössa till det att hjälpen når fram till de drabbade människorna"
Filmen är 20 minuter lång. Den är producerad av Dan Jåma med hjälp av Röda Korsets Susanne Rudstedt och Jenny Öhman.

"Hjälpens väg är en film om hur Röda Korset arbetar för att hjälpa människor i en katastrof. Filmen visar på ett enkelt sätt hur pengar som samlas in här hemma blir till hjälp i ett katstrofområde. Hjälpens väg följer katastrofen i Haiti den 12 januari 2010."

Här hittar du filmen

En plats för hjältar.

Igår var jag på studiebesök på Mötesplats Kupan här i Östersund och där fick jag höra något som verkar vara genomgående i organisationen - att man inte marknadsför sig vidare mycket, inte söker credit för det man åstadkommer och gör.

De finns där för de som behöver, gör något kallat LUKS för att se inom vilka grupper i samhället behoven är som störst.
Hur många vet att de har:
* Skapande Verkstad för långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och de som är nya i Sverige?
* Skapande Seniorer för ålderspensionärer som vill träffa andra människor.
* Besöksverksamhet för människor på äldreboenden etc.
* Häktesbesök.

Det här är bara några av de verksamheter Mötesplats Kupan driver. Och det är frivilliga som ställer upp. Är inte det helt fantastiskt? Det finns människor som ideellt ställer upp för andra, för att hjälpa, för att göra något de ser som viktigt på fritiden?

Finns knappt ord för att beskriva vilka stora hjärtan och enorm medmänsklighet dessa personer har. De borde verkligen uppmärksammas i vårt Jantelagsland.

Röda Korsets verksamheter i Sverige
Bild

Vad vill DU att jag ska skriva om?

Jag undrar om det är något du vill att jag ska ta upp, diskutera, skriva om?
Om det finns några speciella önskemål?


Blogg listad på Bloggtoppen.se

Politik
RSS 2.0