MR-blobben.
Skulle in och kolla UD:s rapport om hur mänskliga rättigheter efterföljs i DR Kongo, och halkade samtidigt in
MR-blobben. Där kan man testa vart man står. Det var lätta inledningsfrågor om hur man ser på exempelvis rätten till liv och tryckfrihet, men alla svar jag gav fick en mer komplicerad följdfråga. Väldigt lärorikt. Det är viktigt att se att allt inte är svart och vitt.
De svåraste frågorna, som blir mest komplexa, är frågorna om det är rätt att ta en människas liv för att rädda flera. Jag svarade ja. Är det rätt att ta en oskyldigs liv för att rädda en viktig person? Jag svarade nej. Men sen följdes frågan med om jag fortfarande skulle tycka så om det var någon jag älskade som skulle offras. Jag svarade nej.
Allt är inte så självklart som vi först tror, inte ens våra egna åsikter. Det ger perspektiv.
Nej, nu ska jag och en klasskompis plugga lite körkortsteori!
Skinheads.
Igår på rödakorskunskapen blev vi indelade i grupper och fick varsin diskussionsfråga, vår löd:
Tre skinheads kommer in på RK mötesplats Kupan. De går runt och tittar på kläder och prylar, men de köper ingenting. Till sist sätter de sig ner på mötesplatsen men tar inget att äta eller dricka, utan de bara sitter och pratar. Andra gäster tittar lite under lugg på dem.
Fråga: vad gör du som frivillig/frivilligledare? Gör du över huvud taget något?
Som jag sa igår är texten provocerande, antagligen för att vi ska börja reflektera över vilka fördomar vi har. Det finns en del saker att fundera över här. Hur vet vi att de är just "skinheads"? För att de har rakade skallar eller en viss klädstil. Jag fick fråga damarna i min grupp igår var skinheads egentligen är (högerextremister, i alla fall i Storbritannien på 70-talet, jag tror det är en vanlig uppfattning hos äldre).
Skinheads för mig är en klädstil för en viss genre (punk eller ska) - eller anarkister.
Nu vet jag att vissa skinheads är nynazister osv, men varför måste vi dra förhastade slutsatser?
Jag tycker att frågan försöker få oss att tänka att de säkert är där för att snatta eller vill göra någon illa. Skulle du gå fram till en "vanlig" person i en affär och anklaga denne för att snatta för att personen inte köper något? Antagligen inte...
Måste man göra något över huvud taget? Man kan väl vara lika trevlig som mot andra? Vi behöver väl inte göra åtskillnad? Som Sandra sa igår kan man gå fram och prata för att göra ett statement - visa andra att de inte är farliga...
Länk
Det egoistiska Sverige.
Det är en mänsklig rättighet att gå i skolan (eller i alla fall få möjlighet), man har rätt till hälsa och tak över huvudet. De mänskliga rättigheterna ska inte efterföljas bara när det gäller medborgarna eller befolkningen i ett land, utan för alla som befinner sig i landet. Men så är det inte i dagens Sverige. Vissa kämpar med näbbar och klor för att papperslösa flyktingar ska få rätt till vård. En annan viktig fråga är flyktingars rätt att gå i skolan.
Läser i Politikerbloggen om att "papperslösa och gömda flyktingar ska få rätt till en rimlig vård och barnen ska ha rätt till skolgång" som ett resultat av en överkommelse mellan Allianspartierna och Miljöpartiet 110303. Att se detta som en framgång, speciellt i kampen för att eftersträva de mänskliga rättigheterna, är inte en självklarhet för alla. Framsynt kommenterar detta med:
"I likhet med politiken för papperslösa, bör alla svartbyggare i dårarnas land få bygglov utan fastighetsskatt. Körkorslösa gömda personer av utlänsk härkomst bör få rätt att köra bil om de har minderåriga barn. Hur skall barnen annars komma till förskolan och kunna utvecklas i sina hemspråk?
Särskilda bostäder med underjordiska entréer bör byggas för gömda. Försäkringskassan skall utfärda s k svarta ID-kort som ger gömda rätt att öppna bankkonton så de kan hämta ut sin sociallön."
Varför måste det vara en ytterlighet? Man bryter inte mot lagen om man låter barn till flyktingar gå i skolan, hur kan det ens jämföras med att "körkorslösa gömda personer av utlänsk härkomst bör få rätt att köra bil om de har minderåriga barn"? Det är inte alltid logiska resonemang i dessa debatter, vilket kommentaren ovan visar på.
Det finns för lite medmänsklighet i samhället. Vi har svårt att tänka oss in i en annans situation. Behövs det ett krig för att få lite perspektiv på saker och ting? Jag blir verkligen irriterad, hur kan man inte förstå att en familj flyr från ett land med krig? Dessutom är de flesta flyktingar flyktingar i sitt egna land.
Enligt en av våra föreläsare på denna kurs, Jorge Calbucura, är 33 miljoner alltså interna flyktingar. 10 miljoner är på flykt runt om i världen, 60% av dessa är i grannländerna. Är det verkligen så många?
Du som läser det här och tycker att de inte ska få stanna - du anser att människor inte är lika mycket värda, du är mer värd för att du har en annan hudfärg, kommer från en annan kultur och talar ett annat språk. Hur vettigt låter det? Känner mig pessimistisk - blir det krig i lilla landet lagom får du stanna här och bli våldtagen, se din fru/man och dina barn bli våldtagna, bli torterad för att du är höger eller vänster, skicka dina barn till ett annat land och hoppas på det bästa...
Läs mer om överenskommelsen i DN's Regeringen och MP i "historisk överenskommelse".
Läs mer om vem som är flykting på Röda Korsets skolsajt.
Är svenska i Finland en rättighet?
Läser på DN's hemsida om att
svenskan som nationalspråk är hotad i Finland på grund av undermålig svenskundervisning.
"I en rapport om minoritetsspråk skriver Europarådet att tjänstemännens dåliga kunskaper i svenska samt brister i svenskundervisningen är de största hoten. Finlands lagstitftning om minoritetsspråk får beröm i rapporten, men Europarådet kräver ändå att bristerna i lagen åtgärdas. Både svenskans och samiskans ställning måste förbättras".
Enligt artikel 27 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ska de som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter tillåtas att i gemenskap med andra i sin grupp ha ett eget kulturliv, utöva sin religion och använda sitt eget språk.
I artikeln står även att kommunala myndigheter är skyldiga att erbjuda service på båda språken om kommunen är tvåspråkig. Det borde då betyda att rätten att använda sitt eget språk också borde innebära att man ska kunna få service från kommunen genom att använda sitt eget språk. Det borde betyda att det bryter mot de mänskliga rättigheterna att inte få undervisning i sitt eget språk.
Jag är själv född i Finland, gick dock inte skolan där, men alla mina släktingar pratar svenska med viss kunskap i finska. Mina föräldrar kan knappt någon finska tyvärr, inte jag heller. Jag är från Sundom utanför Vasa, och där pratar många svenska, på affärerna säger de ofta summan på finska, och när man säger tack switchar de över till svenska ;) Jag tycker det är en självklarhet att kunna prata svenska i Finland, eller i alla fall i tvåspråkiga kommuner.
Konsumtion som bidrar till svält.
Tillbaka efter ett seminarium som blev kortare än det var meningen. Vi pratade om multinationella företag och hur de bröt mot de mänskliga rättigheterna. Jag kom då att tänka på fiskandet kring Södra Afrikas kust. Många i Afrika svälter, och vårt användande av omega 3-tabletter bidrar till viss del. Vi fiskar fisk som skulle kunna motverka hungersnöden, helt enkelt för att: "vi tycker inte om fisk", "fisk är dyrt", "orkar inte laga något från grunden". Det är bisarrt. Vi måste tänka ett steg längre i vår konsumtion, går världen under för att vi använder ett återanvändbart kaffefilter istället för engångs? Eller att köpa lösviktste istället för påste? Vi kan göra så mycket, men många av oss är fast i våra gamla mönster.
Ett tips på en blogg som ger enkla tips på hur vi kan förändra våra konsumtionsvanor för att bidra till en bättre miljö är "
Grön mamma" - läs och inspireras!
Tillbaka!
Tillbaka efter ett långt uppehåll. Det har hunnit vara jul, jag har kommit in i studierna igen, börjat träna, kommit igång med körkortet... Har helt enkelt fullt upp! Har tänkt att börja igen några gånger, men inte riktigt haft motivationen, men känner att det är dags nu.
Har startat en ny globalgrupp i Östersund och vi går just nu rödakorskunskapen som är obligatorisk för alla inom Röda Korset. Det är verkligen grundläggande, jag hade själv ingen aning om någonting innan jag gick den utbildningen när jag började praktiken i höstas! Gruppen verkar vara peppad, och vår första aktivitet blir troligtvis att göra en film själva där vi ska intervjua människor på stan om hur de tror att världen ser ut, för man tror ofta att det är värre än det är!
Nu ska jag på skolan på seminarium 15-17, vi ska diskutera globalisering, socialt arbete och mänskliga rättigheter, hur de tre har påverkat varandra och vilken betydelse mänskliga rättigheter har för socialt arbete i Sverige. Vi har den här veckan enskilt skrivit cirka en sida om vad vi tror med utgångspunkt i kurslitteraturen, så vi har lite underlag.
Hoppas jag orkar skriva något engagerande inlägg ikväll :)
